Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Vetenskap

Kreativitet frodas

– i frihet

Kinas ekonomi växer i rasande takt. Den förutspås snart bli världens största. Men kommer landet också att bli en vetenskaplig och teknologisk supermakt? Det är inte alls lika säkert.

Många pekar på Japans utveckling: Under 1960-talet massproducerade den japanska industrin sämre kopior av sådant som tillverkades i västvärlden. På 1980-talet gjorde den bättre och billigare bilar än den amerikanska bilindustrin. Och efter millennieskiftet har det regnat Nobelpris i naturvetenskap och medicin över japanska forskare.

Nog kommer väl Kina, tänker många, att se en liknande utveckling.

Kina är definitivt på väg att ta det första av Japans steg, och tillverkar nu flera egna slags mobiltelefoner och datorer, som kan konkurrera med märken från väst. Och landet satsar stort på forskning: enorma institut byggs, dit framstående forskare av kinesiskt ursprung rekryteras från USA och Europa, som får stora anslag för att köpa apparatur och rekrytera medarbetare.

Men – många av dessa forskare återvänder efter några år till väst, djupt frustrerade. Inte bara över att lokala partibossar som slår vakt om släktingars och vänners karriärer och företag alltid ska ha sista ordet om vem de ska anställa och var de ska lägga en beställning. Utan också över en utbredd rädsla bland medarbetare och studenter inför att tänka själva och ta egna initiativ.

Ser vi oss om i vetenskapens historia ser vi en tydlig koppling mellan kreativitet och tankefrihet. Visst, tekniska framsteg sker både i diktaturer och i demokratier. Men de verkligt nytänkande vetenskapliga upptäckter som förändrat hela forskningsfält och slagit upp dörrarna för alldeles nya teknologier, de har oftast skett i miljöer där människor haft frihet att tänka själva och vågat ifrågasätta och diskutera.

Att den moderna naturvetenskapen uppkom just i 1600-talets centrala och västra Europa menar många hänger samman med att just då och där fanns en viss pluralism och ett utrymme för eget tänkande och ifrågasättande, som uppkommit i spänningsfälten mellan kyrka och stat, mellan olika stater och mellan katolicism och olika sorters protestantism. Där fanns ingen monolitisk makt som hade absolut kontroll över både tänkande och våldsutövning. (Annat än lokalt. Men då gällde ofta andra tankar på andra sidan gränsen några dagsresor bort.)

Sovjetunionen satsade enorma resurser på naturvetenskaplig forskning. Resultatet blev klent. I Tyskland åstadkoms nästan inget av betydelse under nazisttiden. Av Japans 22 naturvetenskapliga Nobelpristagare gjorde alla utom en sin prisbelönade upptäckt efter det att landet blivit en demokrati.

Kreativ vetenskap och genuint nya innovationer hänger helt enkelt nära samman med frihet att tänka, diskutera och utbyta information. Jag är därför övertygad om att Kina inte kommer att bli en vetenskaplig och teknologisk supermakt förrän tanken släpps fri och människor inte behöver frukta att säga vad de tänker.

Publicerad i nummer 1, 2022