Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Vetenskap

Ojämlikhet göder ohälsa

Vi tänker oss ofta att ohälsa och fattigdom hör ihop. Men jämför man Kuba med det betydligt rikare USA ser vi att medellivslängden är ungefär densamma. Så länge ett samhälle är tillräckligt rikt för att ha hejdat spridningen
av infektionssjukdomar som tbc och kolera är det nämligen inte absolut fattigdom som skapar hälsoproblem, utan relativ. Det vill säga – att stå långt ner i samhällets statushierarkier. Detta visades tydligt i en stor undersökning för några årtionden sedan hos brittiska statstjänstemän, kallad Whitehall-undersökningen.

Den hade samlat ihop data om livsstil och hälsa från ett stort antal anställda i den brittiska statsförvaltningen. För i stort sett alla sjukdomar som undersöktes – infektioner, hjärtinfarkt, stroke, många cancerformer, osv – visade sig ingen livsstilsfaktor vara lika betydelsefull som den position man hade i statsförvaltningens hierarki. En storrökande, stillasittande lätt alkoholiserad byråchef hade till exempel lägre risk för hjärtinfarkt än en ickerökande, motionerande, helnykter vaktmästare.

Förklaringen handlar om stress. Som alla sociala djur bildar människan statushierarkier, och ju längre ner i dessa man befinner sig, desto mer stressad blir man.

Hos en rad sociala djur ser man att nivåerna av stresshormoner ökar ju längre ner i hierarkin man kommer. I Whitehallstudien mätte man nivåerna på stresshormoner hos ett stort antal deltagare. Visserligen var de lika låga hos alla direkt när de vaknat, men redan någon timme senare var de mycket högre hos dem långt ner i hierarkin än hos dem högt upp.

Stress är ett fantastiskt system för att ställa om kroppen till att under en kort tid möta ett allvarligt fysiskt hot. All energi och det mesta av syret förs till hjärta och muskler. För att det ska vara möjligt sätts de inre organens mer långsiktiga arbete på sparlåga, liksom hjärnans. Stora delar av immunförsvaret stryps. Mycket ändamålsenligt under en kort period. Jättefarligt om det håller på hela tiden: Inre organ får inte de resurser de behöver för sitt arbete. Förmågan försämras att försvara oss mot infektioner och cancer. Immunförsvaret hamnar i obalans och riskerar starta inflammationer i blodådrans väggar, som ger förträngningar, som kan ge hjärtinfarkt och stroke. Risken för andra inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar ökar.

Att stå långt ner i hierarkin leder alltså till höga nivåer av stresshormoner, som ger sämre hälsa. Det är då lätt att dra slutsatsen att vi kan förbättra hälsan genom att göra samhället mer jämlikt. Jämförelsen mellan USA och Kuba pekar i den riktningen. Men det är svårt att veta hur mycket. Kunskapen är nämligen skral om hur mycket av ohälsan som beror på att det över huvud taget finns hierarkier, och hur mycket som beror på hur spetsiga de är.

Publicerad i nummer 1, 2023