Utan säkra svar
AV HENRIK BRÄNDÉN
Ofta vänder sig samhället till vetenskapen för att få svar. Är vaccinationer säkra eller farliga? Hur bör folk äta för att undvika fetma? Bör man kräva munskydd under en pandemi?
Det finns bara ett litet men. Vetenskapen kan inte alltid besvara de frågor den får. Vetenskap handlar nämligen inte om att slå fast en garanterat säker sanning, utan om att treva sig fram mot en allt mindre felaktig beskrivning av en liten bit av världen eller universum.
Forskarvärlden vet att varje sådan beskrivning bara gäller ett litet hörn av en mycket mer komplicerad helhet. Och att ett nytt experiment eller iakttagelse i morgon kan kasta den över ända. Så att man blir tvungna att tänka ut helt andra beskrivningar eller förklaringar.
Titta bara på kostråd. För flera årtionden sedan började fetman öka i USA. Politiker och tjänstemän frågade forskarvärlden: Vad beror det på? Vad ska vi göra? Kunskapen var skral, men den minst dåliga förklaring man just då kunde ge var att folk åt för mycket fett. Så svaret blev ungefär: ”Utifrån det vi vet just nu är det minst dåliga råd vi kan ge att folk ska byta fett mot kolhydrater.”
Men när detta förvandlats till uppmaningar från myndigheter var alla garderingar borta. Och de forskare som givit råden kallades till utfrågningar och tv-debatter, där de fick försvara råden mot kött- och mjölkindustrins lobbyister. Och eftersom forskare är människor blev de för varje debatt alltmer övertygade om förklaringen.
Men forskningen gick vidare, och luskade ut vad kolhydrater betyder för att reglera hungern. Det blev för nästa generation aktiva forskare alltmer uppenbart att kolhydrater snarare än fett var problemet. Men då hade så många tjänstemän, experter och myndighetschefer investerat så mycket prestige i det ursprungliga rådet att det fortsatte ges i ytterligare flera årtionden.
”Problemet” var nämligen länge att forskarna inte kunde enas om något annat råd heller. De visste helt enkelt inte. Och det var just för att de inte visste hur det låg till med en viktig fråga, som många tyckte det var viktigt att forska om den.
Men politiker och skattebetalare vill ha enkla och tydliga svar: Vad ska folk äta? Ska alla bära munskydd?
Så snälla vänner: Om forskarvärlden säger att ”det här är just nu oklart” – acceptera då att forskningen inte kan veta allt. Pressa inte forskarsamhället till bestämda svar på alla frågor. Nöj er med att lyssna på de råd forskare ger då de allra flesta av dem tycker att saken är rätt klar: Som att vacciner mot covid gör mer nytta än skada. Eller att det verkligen förekommer en global uppvärmning som i alla fall delvis beror på våra egna aktiviteter.
Att de flesta forskare är ense betyder visserligen inte att de garanterat har rätt. Men det är i alla fall mycket mindre risk att de har fel, än när deras första reaktion är ”det här vet vi inte”.
Publicerad i nummer 2, 2023
