Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Vetenskap

Vill du designa ditt barn?

För första gången i människans historia håller vi nu på att ta makten över vår egen fortplantning. Och nu tänker jag inte på preventivmedel, utan på frågan hurdant barn man vill ha. Tills nyligen har ju arvsanlagen hos våra barn berott på slumpens nycker, och föräldrar har tacksamt fått ta emot vad som komma skall. Men det är snabbt på väg att förändras:

• En kvinna kan nu låta undersöka arvsanlagen hos sitt foster, och sedan bestämma om hon vill göra abort.

• Ett par kan göra provrörsbefruktning, undersöka arvsanlagen hos de embryon som bildats, och välja vilket av dem de vill plantera in.

• Senaste åren har det dessutom blivit möjligt att med moderna gentekniker föra in nya gener i befruktade ägg, som sedan utvecklats till barn.

Rent tekniskt skulle det därmed vara möjligt att skaffa barn genom att göra ett antal provrörsbefruktningar, analysera generna i de embryon som skapats, välja ut det som verkar mest lovande, och sedan lägga till några gener de blivande föräldrarna tycker saknas.

Det är därför hög tid att vi börjar diskutera om det ska vara möjligt för blivande föräldrar att välja ut och lägga till gener för sina barn? Vilka gener ska det i så fall vara acceptabelt att välja bort eller lägga till?

Redan i dag används de två första metoderna för att undvika att barn föds med svåra ärftliga sjukdomar som cystisk fibros, blödarsjuka och Huntingtons sjukdom. I några länder används de också för att undvika gener som ger hög risk för exempelvis Alzheimers sjukdom, cancer eller hjärtinfarkt.

Vi vet att det också finns gener som påverkar risker för depression, koncentrationsproblem och alkoholism. Att det finns genvarianter som knuffar vår personlighet i olika riktningar. Att det finns genvarianter som påverkar hur lång man blir, och hur stor risk man har att bli tondöv. För att bara ta några exempel.

På många håll i världen finns kliniker som vill utnyttja teknikerna, för att låta föräldrar skaffa barn med större chans att bli friska och lyckade. Vi kommer alla ställas inför valet: Vill vi åka dit, i stället för att göra på det gamla sättet? Och som medborgare behöver vi fråga oss: Vad av detta vill vi ska vara tillåtet.

Å ena sidan kan metoderna uppenbart minska mänskligt lidande. Många som levt nära en ärftlig sjukdom vill kunna få barn som garanterat slipper det lidande de sett. Och vad svarar man ett gråtande barn som undrar: ”Pappa, varför tog ni inte bort den där genen?”

Å andra sidan kan man fråga: Om alla människor har samma värde, kan man då välja bort en blivande människa för att just hon har ”fel” gener? Vad säger man då till dem som föds med sådana gener man sätter i system att välja bort? ”Hörru ditt ufo – varför valde inte dina föräldrar bort dig?”

Vi måste snart bestämma oss. Och vad vi väljer kommer ha stor betydelse för hur framtidens samhälle kommer att se ut.

Läs mer: Vetenskapsskribenten Torill Kornfeldt har nyligen skrivit en mycket läsvärd bok om genteknik på människa: Människan i provröret.

Publicerad i nummer 1, 2021